Gryning

Gryning

tisdag 13 juni 2017

Nattvandring till Sjöholm och tillbaka.


Regnet under slutet av förra veckan kunde innebära att nattluften skulle kunna få hög fuktighet och soluppgången bli dimmig ifall det var någorlunda vindstilla. Söndagsmorgonen bjöd på allt man kan önska sig då det gällde en klar himmel och hög luftfuktighet. 

I god tid gav jag mig ut i sommarnatten. Över åkrarna mellan Luvsjön och Amsterdam och bort mot Sjöholms gamla skola låg dimmorna i svackorna.
Jag följde den cykelväg som förr var en järnväg mellan Värmbol och sågverket vid Stettin. Där borta var det polispådrag av någon anledning. Eftersom jag ofta stannade och försökte fånga något med kameran tog det tid att gå även korta sträckor. Solen första ljus kunde anas över skogen i nordost.


Framme vid Sjöholm låg dimmorna tätt över sjön och vassarna och långt bort fanns en molnkant.
Sakta började molnkanten och himlen få gula, röda och lila toner och det ljuset fångades upp av dimmorna.
Då solen kommit upp över skogen kunde den skicka ned ljuset förbi träden på en udde och låta solstrålarna få reflekteras i vattnet och leka med dimslöjorna.

Till slut satte den dimmorna i brand!
Över vassarna på var dimmorna tätare men även dessa försökte få lite färg av gryningsljuset på sig.

Dimmorna över sjön lekte att de var eldslågor.
Snart spred sig de gula, orangea och röda dimmorna sig in över land.
Runt träd och buskar brann det varma ljuset i dimmorna.



Solen var nu uppe och det var dags att söka sig hemöver igen. Sjöholm hade dock mer att visa fast av annat slag. Det här är ett par viggar.



Dimmorna verkade vilja följa med en bit på vägen. I rapsen hade spindlarna satt upp sina fångstnät och fått dem fyllda av fin dagg.

På andra sidan ladugården finns en större damm och den badade i ljus.

Det har avverkats skog mellan Sjöholm och fram till Knattebo. En gröngöling sökte något att äta i tallbarkens skrymslen.
Luftfuktigheten var hög även inne i skogen och där solljuset tog sig igenom trädkronorna satte strålarna spår i fukten.

Så var jag tillbaka vid åkrarna mellan kullen Amsterdam och Luvsjön. Där betade tre rådjur. Det var en bock.
Där fanns även ett mindre smaldjur och så min gamla bekanting, hon med de vackra ögonen.
En fälthare hade hittat en behaglig plats att sitta och njuta av den sköna morgonen på.
I gräset glittrade det överallt där solen kom åt de små daggdropparna.

Det är en vacker tid nu och inte bara utanför bebyggelsen utan även i välskötta trädgårdar.

Så kom jag då hem och eftersom jag varit uppe hela natten, var jag väldigt trött men jag hade haft en helt fantastiskt skön morgon.

6 kommentarer:

NatureFootstep sa...

coolt! Jättesnyggt :)

BeBest sa...

Tack NatureFootstep! :-)

baraenbildavmig sa...

Makalöst vackra bilder! Där finns hur många vinnarbilder som helst.

Margareta Sundström sa...

Vilket fantastiskt bildspel du bjudit på och vilken underbar morgon du fick. Motiven - färgerna allt förmedlar morgonens lugn.
Inte konstigt att du tar på dig de obekväma arbetspassen och upplever det många av oss andra sover bort. Tack för titten...

BeBest sa...

Tack Du! :-)
Det var en färgeufori utan dess like stundtals. Det gick inte att få med allt! :-)

BeBest sa...

Tack Margareta! :-)
Det är inte var gång det blir så här lyckat! Jag har inte upplevt så mycket färg på detta viset förr!
Det kommer nog inte att kunna överträffas under min återstående livstid!

Skicka en kommentar