Gryning

Gryning

fredag 28 februari 2014

Om vädret tillåter och jag vill


Idag vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på att göra. Det är dimmigt ute nu och kanske kan det bli en aning sol på eftermiddan om väderprognosen håller sträck. Sånt vet man inte mycket om. Det vara lika hit och dit som jag emellanåt.

Sol under eftermiddan och dimman nu skulle kunna innebära att jag har chansen att hitta fina fotomotiv. Ska jag försöka ta den? Jag vet inte. Vi får se vad vädret tillåter och jag vill.

torsdag 27 februari 2014

Bluffar Netto?


Det har öppnats en ny livsmedelsbutik här i min närhet. det är Netto som slagit upp portarna. Jag var där och brände ett par hundringar på mat till mig och katten. 

Då jag gick ut fick jag med mig ett otympligt svart paraply med en stor Netto-stämpel på tyget samt två rabattkuponger som skulle gälla för 50:- vardera. Problemet är väl bara att kupongerna hade ett ”bäst-före-datum”. Den ena gällde 3 - 9 februari och den andra 10-16 februari. Idag är det 27:e februari. Bluff och båg från Netto! Sånt gillas inte! 

Byblaskan var där och intervjuade folk. Jag blev även utfrågad. Kanske skulle jag gå tillbaka och visa upp kupongerna för Katrineholmskuriren. Att ge Netto den reklamen skulle nog såväl Ica Supermarket, ”Spesse” i folkmun, som Lidl gilla. De är de lokala butikerna häromkring, som kommer att känna av konkurrensen mest.

Paraplyet då, var det bra? Vet inte, jag lämnade det kvar i kundvagnen. Någon annan kanske behöver det bättre. Jag har redan flera behändiga paraplyer i mera fickvänliga storlekar samt att jag äger alldeles utmärkta regnkläder om det skulle krävas bättre skydd mot vädret.

onsdag 26 februari 2014

Baddags?


Solen sken och vindarna var inte så kalla. Jag hoppades på en grann kvällshimmel och den ämnade jag fånga från toppen av Gatstuberget. Det fanns gott om tid till solnedgången. Jag strosade runt i längs vägarna mot Djulö Gärde och det beryktade berget där gatstutrollen höll Josua Pinnauer fången en jul för mer än 500 år sedan. 

En stund stod jag på badbryggan vid Backa Hage och tittade på en grupp knipor mer än hundra meter bort. Det tycktes vara enbart hanar. Fotona av dem blev inget att visa men vatten är ju alltid vatten i alla fall.


Ungefär en timme innan solnedgången började molnen tjockna till. Strax innan jag nått toppen av berget var himlen täckt, grå och stängd. Av de önskade granna färgerna över landskapet blev inget.

tisdag 25 februari 2014

Mellan gult och blått


Medan tvättmaskinerna gjorde sitt jobb igår gick jag på en kort promenad i vårvädret. Det kändes overkligt. Vi befinner oss fortfarande i februari men känslan var april. 10°C i luften, barmark och solsken, det är inte särskilt vanligt i dessa trakter vid en här tiden. Flera vintrar i slutet av 1980- och början av 1990-talet var också extremt varma men sen återgick vintervädret till ordningen igen.

Jag tog en sväng längs Backasjön. Stigen går mellan stranden och villabebyggelse. Många av tomtägarna har satt ut överblivna trädgårdsblommor i slänten ner mot sjön. Där blommade nu vintergäcken glatt!

En domherre letade föda i kanten av stigen. Jag hann inte se fågeln innan den flög upp och försvann undan ut över sjön. Jag traskade vidare men blev tvungen att vända, eftersom Backasjön svämmat över och dränkt stigen helt på ett ställe och jag hade inte stövlarna på. Domherren var åter på plats i fjolårsgräset men flög upp och satte sig i en av buskarna intill stranden.

Jag återvände till tvättstugan och tog vara på tvätten. Efter att allt blivit torrt gick jag åter ut. Jag hoppades på en vacker solnedgång men den gömdes i moln. Istället fick jag se in i de vackraste blå ögon jag sett på väldigt länge.

Nu är det åter sol och det kan bli så mest hela dagen. Det kan nog bli en promenad även idag.

måndag 24 februari 2014

Islossning


Vid Duveholmssjön stod jag en sen eftermiddag. Lufttemperaturen var hög för att vara en dag i februari. Jag gick nyss förbi en kvinna som försökte intala sina barn att det var vår i luften. Barnen tyckte det var blåsigt och kallt. Jag var nog beredd att hålla med dem. Jag hade vinden i ansiktet och stirrade tårögd ut över sjön.

Vind och vattenströmmar hade öppnat upp en längsgående råk. Det gick nu att med båt ta sig från sjöns inlopp vid Värmbol till utloppet vid Duveholm men att komma iland där man önskade var ännu inte möjligt. Isen höll ännu fast i kanterna men vinden låg på för att ge vågorna fritt fram in till stranden.

Utanför bryggan jag stod på låg lösa isbitar på isen. De försökte fånga ljuset de korta stunder molnen släppte fram det.

Utifrån iskanten klirrade isbitarna allt efter hur de bröts loss och maldes ned av vågorna. Jag påmindes om en haiku jag skrev i milleniets början. Uppbrott kallade jag den dikten.

Uppbrott

Krasande kristaller
i kamp mot drunkningsdöden.
Vågor bryter is!


Jag hoppades att även solen skulle bryta fram en stund men omständigheterna var inte med mig.  Solen sjönk och molnen steg. Den färgrika kvällning jag trodde skulle komma hittade inte fram.

På väg hem kom jag att passera en trädgård. Där var nog våren ändå på gång.

Kanske är det för tidigt att sjunga ”vårvindar friska” men igår lekte de med oss en stund i alla fall. Värmen och solskenet stannar nog någon dag till.

söndag 23 februari 2014

En dimmig gryning


Det blev en tidig morgon i går. Jag har länge hoppats få en gryning med solsken men det har inte molnen gillat. De har ställt sig i vägen för såna förutsättningar. Igår gav de dock med sig och öppnade för en lösning med klar himmel och viss dimma vid marken. Jag var inte sen att passa på detta tillfälle.

Promenaden gick mot Backa gård. Då fanns det fortfarande flera centimeter snö kvar på skuggade och vindskyddade ställen. Snön hade frusit ihop till hårda knastrande klumpar. De var därför inte möjligt att gå tyst på den sällan trafikerade och oplogade vägen, så något klövvilt räknade jag inte med att få se. Det fanns gamla och ibland isiga hjulspår att följa. Det var nödvändigt att vara observant och och planera var fötterna skulle sättas. Jag föll inte men halkade till rätt ofta. 

Ute på fälten bortom Backa Gård drev dimmorna fram. Solen var på väg upp och jag skyndade mig mot den plats där jag i höstas stod för att få de rätta dimmiga vyerna.

Även vid Hovmanstorp försökte solen sätta färg på dimmorna.

Från Hovmanstorp fortsatte jag vägen fram mot landsvägen och följde den fram till bron över ån vid Genne. Landsvägen var lömskt hal. Tanken var att se ifall det gick att få med sig dimmiga vyer från åkrarna vid Genne Gård och Backasjön. Det gick naturligtvis men solen hade hunnit stiga väl mycket för att dimman skulle få rätt färgton. Jag fortsatte förbi dammen vid Genne Kvarn och hittade bäverspår intill stranden av Lillsjön. Det är parningstid för dem nu och djuren är ute och rör sig om nätterna. Det är första gången jag sett deras spår i snön men ute på en av holmarna i sjön har de sin hydda.


Lillsjön låg spegelblank med aningen dimma borta vid inloppet till sjön.

Solen började värma och frusna vattendroppar på trädens och buskarnas grenar och kvistar började tina upp.


Vid Luvsjön föll långa skuggor över isen.

Idag finns knappt någon snö kvar, Endast små högar återstår av plogvallarna och med den vind och vårtemperatur vi förväntas få, lär inget alls av vintersnön finnas kvar i morgon.

lördag 22 februari 2014

Ett konstaterande


Jag mår bra men känner mig en aning trött efter en jobbig gryningspromenad. Fotona, de är många, ska gallras, sorteras samt redigeras och kan nog börja visas i morgon.

Ha det gott!

fredag 21 februari 2014

Kaskader


Häromdagen stod jag ovanför vattnet vid en regleringsdamm. Dammen dämmer upp vattnet och skapar på så sätt Lillsjön mellan Genne och Krämbol. Vid Genne kvarn finns ett mindre kraftverk. Just nu är det tvunget att släppa förbi en del vatten eftersom tillrinningen är mer än god. 

Det var ovanför detta utsläpp jag stod och såg kaskader av vatten skumma ut i skuggorna nedanför mig. Jag försökte fånga sprutet på bild. Det gick väl sådär. Jag har inte försökt förändra färgerna vid bildredigeringen men däremot arbetat med att förstärka kontrasterna och skärpan. Under redigeringens gång har jag behövt mätta alla färger lika för att behålla dem. Det intressanta är att vattnet som i mina ögon framstod gulbeigebrunt och liknande skummet på öl bytte färg av min behandling. Alla tre fotona har fått samma redigering men färgerna har förändrats. Den översta bilden använder jag nu som skrivbordsbild på datorn.




Det kom en del snö och regn igår och mer regn faller idag. Få se om något finns kvar av snön i morgon då det kan tänkas bli sol igen.

torsdag 20 februari 2014

Mossigt


Igår tänkte jag ta er med på en skogspromenad idag. Nu har det snöat här under natten och den mossiga och risiga skogen har fått ett vintrigare och vackrare uttryck. Jag visar därför endast några av alla fotona från den gamla vägen och dess omgivning och återkommer med mera aktuella bilder en annan dag.

Detta är en gammal landsväg som inte längre används att köra på. Många rider där och förutom att de då slipper störas av trafik så har de en lugn miljö med mossig mark omkring sig.


Ryttarna delar skogen med dovhjortar.



Det snöar fortfarande lite grann men jag behöver väl gå till affären och ingen vet vilka vägar jag då vinglar iväg på.

onsdag 19 februari 2014

Andrum och hägersten


Innan solen helt försvunnit bakom molnen så gav jag mig ut. Tanken var att först gå förbi Krämbol och därifrån traska ner till Djulö Kvarn. Hägrarna fanns kvar vid Lillsjön men hade spritt ut sig och stod i vasskanten och sökte föda. Deras dekorativa sten - Kan man kalla den hägersten? - stod tom men på isen intill hade ett gräsandpar slagit sig ned och vilade i godan ro. Kan man säga att de fått andrum?

Sträckan mellan Krämbol och Djulö Kvarn ska jag be att få återkomma till en annan dag då jag hunnit redigera alla fotona som där togs. Det är inga märkvärdigheter men det blev många bilder. Vid Djulö Kvarn hade strömstaren fattat posto på en bryggkant. Där satt den och kvittrade vackert. Jag gillar den fågeln.

Promenaden tillbaka företogs under jämngrå himmel och så tycks vädret förbli här många dagar framöver.

tisdag 18 februari 2014

Solglitter och orädda fåglar


Mina förhoppningar om att få solsken uppfylldes med råge under gårdagen. Tillfället passade naturligtvis för en lång promenad och jag funderade så smått på att avverka flera mil under dagen. Jag började med att söka mig ned till stranden av Duveholmssjön. Där råkade jag skrämma två hägrar och jag trodde att de till hörde den grupp jag sett vid Krämbol kvällen innan. Fåglarna flög tvärs över sjö och fick sällskap på iskanten av ytterligare en häger. Jag antog att den fjärde befann sig någonstans i grannskapet men att den stod skymd. Jag tog foton av fåglarna men distansen medförde att hägrarna blev som små prickar. Inget att visa med andra ord.

Från Duveholmssjön gick jag mot Lillsjön och Krämbol. Det rinner in mycket vatten nu. Solen passade på att dekorera med glitter.

Mitt antagande om hägrarna vid Duveholmssjön visade sig vara fel. De fanns kvar på sin skyddade sten i Lillsjön. Jag gick runt sjön och försökte hitta andra vinklar att ta bilder från men det var från den röda bron vid det gamla nedlagda marmorsliperiet de blev bäst. Till att börja med stod fåglarna ungefär som kvällen innan men under dagen flyttade en av dem sig ned till en mindre sten i vassen till vänster och finns därför inte med på dagens sista soliga hägerfoto.

Det gick många timmar medan jag letade möjligheter och fotovinklar från alla ställen det gick att ta sig fram till vattnet. Av mångmilavandringen blev det inte så många kilometer avverkade. På återvägen såg jag en nötskrika. Den satt lägligt till och verkade heller inte vara särskilt rädd. Jag prövade att få foton av den. Vanligen brukar en höjd kamera medföra en omedelbar flykt reaktion men nötskrikan satt kvar och granskade mina förehavanden med stort intresse.

Idag är det också solsken men det kommer att upphöra under eftermiddan.

måndag 17 februari 2014

Med himlen i brand


Först vill jag tacka för alla trevliga kommentarer till fotona jag visade igår. Några av fotona var jag tveksam till från början och det tror jag var en klok inställning. Jag styrktes i min bedömning där. Jag hotade med att öka förvirringen genom att lägga till ytterligare bilder att välja mellan. Baraenbildavmig föreslog att någon av isbilderna från Djulö Kvarn kanske kunde ingå. Ja, varför inte? Den här kanske.
3 x H2O
Så över till gårdagens trivialiteter. Större delen av dagen var molnig. Himlen bar inte kompakt jämngrå av mörka moln men solen hittade inga luckor att bryta igenom förrän sent på eftermiddan nära kvällningen. Då blev det bråttom! Jag har vanligtvis bara bråttom då jag ska gå i säng men nu var det dags att lägga på en spurt och få med sig kameran ut på en promenad mot Krämbolshållet.  

Jag försökte mig på konsten att fotografera i motljus. De som brukar lägga pussel mumlar ofta något om att himlen är ett helvete. Om pusslets motiv är en vackert jämnblå himmel över kavlugnt vatten så kan man i alla händelser inse att det finns många bitar som är till synes lika och rätt bit svår att hitta. Himlen är inget lättfångat paradis för en fotograf heller. Det händer ofta att himlens spegling i vatten får rätt färger men själva himlen blir blek och molnen knappt synliga. HDR-tekniken brukar kunna råda bot mot detta. Det var det jag ville pröva i solnedgången medan molnen drog fram som eldiga stridshingstar över trätopparna. Nog blev det dramatiskt alltid!

Jag gick mina vanliga vägar och filosoferade på något om att man vet vad man kan få se men på grund av årstid, väder och ljusspel kan samma gamla invanda objekt plötsligt kliva fram och uppvisa en helt annan sida, precis som molnen gjort med skogen på kullen nyss. Det var då jag fick se något nytt. Ljuset var svagt, solen var skymd av moln och på väg ner mot horisonten. I skuggorna i strandkanten bakom en ridå av buskar och träd ute på en sten stod fyra gråhägrar. Dem ville jag ha en bild av men jag kunde inte ta mig fram till dem. Från den röda bron fick jag klar sikt mot fåglarna men avståndet besvärande långt och ljuset gav inte mycket hjälp heller.

En av förhoppningarna med köpet av den kamera jag skaffade, var att kunna ta foton av exempelvis skygga fåglar. Kameran tvangs visa vad den klarade om den sätts på svåra prov och själv måste lösa dem. 
Svaret blev: Exponeringstid: 1/125 ms, F: 2.8, ISO: 320, Brännvidd: 108.0 mm.

Nu vill jag gärna få foton på hägrarna i fullt dagsljus och på kortare avstånd. Det kan nog bli bra foton då.

söndag 16 februari 2014

Håglös & Planlös & Rådlös


Jag är för tillfället tömd på kreativitet. En stor del av dagarna går åt att med kritiska ögon granska gamla vinterfoton. Tidningen Foto arrangerar en jubileumstävling med temat ”Vinter”. 

Jag antar att det behövs mer för att ha någon chans för att bli en vinnare än ett allmänt vackert foto. Så många spektakulära bilder har jag inte att välja bland. De flesta är tämligen vanliga vyer över ett vintrigt landskap. 

De som skulle kunna bli mitt bidrag har jag redigerat om för att om möjligt göra dem lämpliga. Tre får vara med och jag har för närvarande fem kandidater. Jag kan förvärra förvirringen med att lägga till ytterligare foton men de behöver i så fall putsas upp lite extra först.
Sjörök

Rimfrost & Sjörök

Mot kvällningen

Rimfrost & Motljus

Uppstyltat

Kan ni hjälpa mig att välja?

lördag 15 februari 2014

Inte i år


Det ser ut som att vintern i mina trakter kommer att regna bort. Det kan jag inte göra så mycket åt, bara förhålla mig till. Jag kan kanske bortse från vädret och låtsas som det regnar. Det fordras en rejäl kyla för att detta fenomen med rimfrost och sjörök ska uppstå. 

I år blev det inte så kallt i januari och nu och framöver kommer inte solen att stå i rätt läge för att ljuset ska bli det rätta. Fotot är från den 24 januari förra året och det var redan då på gränsen att det gyllene solljuset innan i solnedgången övergått helt i vitt, eftersom redan solen stod för högt för att de rätta gyllene tonerna skulle framträda i dimman. 

Fotot togs med den gamla lilla kameran och jag hade gärna velat få chansen att ta om dessa bilder med den nya. Det hade kunnat vara intressant att jämföra. Jag är inte så lite besviken över att det inte gick att få den möjligheten i år. Nu får jag vänta med det till ett annat år.

fredag 14 februari 2014

Dubbelt upp


Senast jag besökte Carl Ugglas Park passerade jag den gran som någon kreativ människa prytt med julgranskulor. De var många från början en efter en försvann de. Några har nog burits bort till andra granar och några fallit av. För någon vecka sedan återstod endast en fläckig silverkula. 

De som föll på platsen, gömdes i snön men töar nu fram och blir av vänliga människor åter upphängda på kvistarna. I onsdags hade granen mycket lägligt fått tillbaka tvenne hjärtan.

Det är över 80 år sedan ”När tvenne hjärtan” spelades in och var med i filmen ”Kära släkten”. Beträffande dagens väderrapport går den att framföra på det här viset .

torsdag 13 februari 2014

Skum


För att undvika att ha tråkigt inomhus gav jag mig ut  i gråvädret för att variera tråkigheten. På så vis kom jag efter en god stund ner till Djulö kvarn och stod och såg ned i forsen. Den presterade ett årsbästa i skummande sprut.

Sedan jag konstaterat att himlen ljusnat och solen stundtals kunde anas bak någon molnslöja, traskade jag tillbaka och valde då andra sidan av Duveholmssjön. Solen var på väg ned och det steg dimmor från vindskyddade områden vid åkrarna bortom träden i hästhagarna.

Det blev kväll även igår.

onsdag 12 februari 2014

Drypande fuktighet


Det fanns inget som talade för att vädret skulle ändras. Molnen tycktes kompakta och höga, luften under var disig.

I buskarna hängde droppar.

Solen prövade mitt på dagen att komma igenom med en smula ljus till behövande men nådde inte ända fram, tappade orken och gav upp försöket.

Några som verkar gilla läget är lavarna.

Efter att solen dragit sig tillbaka till området ovan molntäcket sjönk temperaturen en aning samt luftfuktigheten ökade. Det for helt enkelt vått i luften och här och var fanns det även isfläckar på vägen.

Strömstaren såg jag inte till men det hade blivit svårt att fotografera den. Min kamera är inte vädertätad och vid det här laget regnade det alltför mycket för att jag skulle våga ha kameran framme längre stunder. Ett snabbt foto från Svartbäcken fick räcka.

Inte enbart lavarna trivs nu. Mossor och ormbunkar grönskar också även uppe i träden.

Om det blir någon sol idag återstår att se. Prognoserna är inte gynnsamma.